Detta dokument är en analys av en webbplats som gjorts i kursen D0015D. Jag har valt att analysera polisens webbsida då denna är statlig och bör därför har mycket högre krav på tillgänglighet.
Jag tror att Polisens hemsida har tre huvudsyften
Polisens hemsida förmedlar information direkt under rubriken “I fokus” och "nyheter", knappt ett scroll bort. Eftersom informationen är så lättillgänglig på ingångssidan pekar det mot att ett av huvudsyftena är att just förmedla information. På hemsidan kan man också hitta olika länkar under rubriken “Vad vill du ha hjälp med?”. Bland dessa finns att söka tillstånd för arrangemang, boka pass-tider eller anmäla saker som stulna eller borttappade. Dessa rubriker ser man direkt när man kommer till polisens ingångssida, vilket måste betyda att deras besökare ofta använder sig av dessa länkar. Man vill att användare ska hitta det de söker så snabbt som möjligt, som Sundström säger i sin bok. [1] Slutligen så kan man överst på sidan se länkarna “Anmäl brott”, “Tipsa polisen” och "Skydda dig mot brott”. Länkarna är högst upp på deras hemsida och är förhoppningsvis det första man ser, vilket tyder på att polisen vill att besökare lätt ska kunna anmäla brott. Upplever besökare irritation i processen att anmäla ett brott kan det bidra till en negativ uppfattning om polisen eller att de struntar i att göra det, vilket Sundström förklarar i sin bok. [2] Sammanfattat kan man egentligen slå ihop syftena till ett enda, om lite bredare syfte, att tjäna folket. Polisen jobbar för allmänheten inom lag/säkerhetsärenden.
Polisens målgrupp borde i teorin vara hela allmänheten, då inte bara svenskar kan behöva ta kontakt och handskas med polisen. Enligt Sundström är målgruppen “alltför ofta hela mänskligheten” [3], vilket egentligen borde vara optimalt för polisen. Undersöker man menyn så finner man bevis för att detta inte är fallet. Specifikt för att man under andra språk, eller “other languages", inte finner alla världens språk. Det finns totalt 12 språk att välja mellan utöver svenska. Alternativen är bland annat engelska, spanska och arabiska vilket är framträdande språk världen över. Sedan finns även språk som romani, meänkieli, farsi eller serbiska, vilka är vanliga språk i Sverige på grund av invandring mm. Troligen är det därför webbsidan stödjer dessa språk, för att hela sveriges allmänhet ska kunna ta hjälp av sidan och polisen. Man finner inte till exempel sydafrikanska som val, då detta talas i väldigt få länder. Däremot finns engelska, vilket är ett av huvudspråken i Sydafrika. Utöver språkval finns alternativ för att göra sidan lättläst, den verkar anpassad för skärmläsare och tillgänglig för äldre besökare. Detta utvecklas vidare under rubriken tillgänglighet. Sammanfattningsvis tror jag att polisens huvudmålgrupp är Sveriges invånare, eller allmänheten. Vilket märks på valet av ofta förekommande språk i Sverige och tillgängligheten för synskadade, äldre användare och användare med lässvårigheter på svenska. Samtidigt har språken valts strategiskt så att i princip alla med en dator världen över kan hitta ett språk de förstår. Däremot finns inte alternativet lättläst för andra språk än svenska, å andra sidan så är polisens huvudmålgrupp svenskar. Vilket passar in på vad Sundström säger i boken, bättre att det funkar bra för målgruppen än att det funkar någorlunda för alla. [4]
Polisens webbsida är lättnavigerad på ytan. Om man besöker sidan med avsikt att söka pass, tillstånd eller olika sorters blanketter. Med andra ord, de länkar som finns direkt på startsidan. Om ärendet inte gäller dessa kan man gå tillväga på ett flertal olika sätt. Man kan klicka på sök-knappen och skriva in ärendet med förhoppningen att det dyker upp. Sökord som stöld, pass och liknande som finns på startsidan kommer ge en gult markerad ruta med relevant information högst upp på resultatsidan. Om man däremot söker på olycka eller kört på älg, så kommer det upp rapporter och nyhetsinslag som innehåller sökordet. Inte en gul ruta som ger instruktioner på hur man ska gå tillväga. Global/navigationsmenyn finner man till höger på sidan, den hänger med sidan när man skrollar och “stäng meny” knappen är tydlig. Klickar man på pilarna bredvid rubrikerna fälls de ner och bildar en undermeny. Rubriken ”utsatt för brott” kan man klicka ner, följt av fyra till. Sundström nämner denna typ av gruppering som en positiv egenskap under “Uppgift eller mål” [5]. Sundström menar att man ska försöka gruppera olika mål under samma rubriker, exempelvis utsatt för brott, som utvecklas till “anmäl brott” osv. Webbsidan lyckas bra med grupperingen, grupperna är logiska och har samma tema. Menyn hade fungerat bra om grupperna och undergrupperna var tydligt separerade. I verkligheten blir det rörigt om man öppnar mer än en undermeny, då gränserna mellan dessa är väldigt små och menyn har en fast bredd. Alternativt hade pilen kunnat leda till en separat undermeny. Det finns ett annat sätt att undvika meny-härvan, det är att klicka på länken. Man kommer då istället till en ny sida med ännu fler alternativ under samma grupp. De viktigaste navigations-funktionerna kan man hitta högst upp på varje sida. Länkar för att anmäla brott, tipsa polisen och skydda sig mot brott. Om en användare missar länkarna vid en första överblick kommer de antagligen upptäcka dem kort därefter. I mitten på verktygsfältet finns även en gul knapp som heter “lämna sidan”. Klickar man på denna öppnas SMHI på det aktuella fönstret och en ny flik med Google öppnas. Kontakt, jobb och information om webbsidan finns längst ner på startsidan likt alla andra webbsidor. Vilken sida man än hamnar så är dessa länkar med längst ned. Sammanfattningsvis så är navigationen simpel så länge målet är på förstasidan. Mål som inte är på förstasidan kan man i vissa fall enkelt hitta genom menyn eller sökfunktionen. Det finns en risk att menyn blir rörig om man behöver fälla ner flera kategorier, eller att sökfunktionen inte ger de resultat man önskar. Om målet är att läsa nyheter eller rapporter däremot kommer sökfunktionen inte svika.
Polisens webbplats använder bilder väldigt ofta, men sällan på ett betydelsefullt sätt. Sundström säger i sin bok under “Använd bilder”, att de kan bidra starkt till förtroende, stämning, förklaring mm. Polisen lyckas oftast enbart med stämning då bilderna i många fall är helt dekorativa och säger väldigt lite. Ett exempel på detta finns i artikeln “Så rekryteras barn och unga in i kriminalitet”. Under rubrikerna finner man en bild på en ungdom som sitter på huk och tittar ner på marken. Bilden kan anses relevant till ämnet men säger ytterst lite. Under bilden står det att den är arrangerad. Inspekterar man sidan efter tillgänglighets-egenskaper så finner man att beskrivningen till bilden är enbart “Ung person sitter på huk i en hiss”. Personligen tycker jag att bilden inte tillför något till informations-artikeln. Ur perspektivet av personer som använder skärmläsare så blir bilden troligtvis bara förvirrande, då alt-texten missar att beskriva hur personen på bilden verkar må. Visserligen brukar man inte sitta på huk i hissar om allt är bra, men texten kunde nämnt att ungdomen tittar ner på marken och ser nedstämd ut. Vidare kan man finna ett exempel på god användning av media. Under “Pass och nationellt id-kort” möts man snabbt av en video som visar hur processen går till när man ska förnya sitt pass. Videon har med allt från att man upptäcker att passet kommer att gå ut till att man hämtar ut sitt nya. Detta underlättar antagligen för människor med exempelvis ångest eller de som inte vet hur det går till när de ska förnya pass eller liknande handlingar. Polisen använder mycket bilder för att sätta stämning eller dekorera. Alt-texterna är sällan tomma för de dekorativa bilderna vilket användare med skärmläsare antagligen kommer att finna irriterande efter två sidor. Det finns videor som visar processer och olika situationer som är väldigt informativa och särskilt användbara för människor med olika sorters funktionsnedsättningar eller liknande.
Polisen jobbar mycket för att göra deras webbsida så tillgänglig som möjlig. Det första man märker är att de viktigaste länkarna har stor kontrast mellan text och bakgrund, exempelvis pass och id-kort. Brödtext på sidan har vit bakgrund och svart text, med typsnittet Awesome 6 Pro. Däremot kan typsnittet under lång läsning bli ansträngande för ögonen, troligen för att avståndet mellan tecken är litet. Vidare är kontrasten mellan text och bakgrund hög, som Sundström påpekar att den borde vara under “Gör kontrasten mellan text och bakgrund tydlig” [7]. Vidare finns det många alternativ för språk som nämns under målgrupp. Detta är naturligtvis viktigt för att göra webbsidan tillgänglig, men samtidigt saknas några av världens största språk, främst asiatiska såsom mandarin, bengali eller thai. Många personer från dessa länder besöker eller flyttar till Sverige, därmed bör det finnas möjlighet för dem att använda sidan och inte minst anmäla brott. Ovanför språkval kan man klicka på lättläst, för att förenkla sidan väsentligt. Nyhetsinslag blir utan bilder och språket förenklas, rader blir kortare och typsnittet ändras till Arial och Open sans. Verktygsfältet bidrar också till tillgängligheten, med en gul knapp som säger “Lämna sidan” som alltid syns och därmed underlättar webbsidan för användare vars teknologiska vana är begränsad. Det som antagligen gör sidan irriterande för användare med skärmläsare är onödiga alt-texter. Detta gäller inte alla bilder, exempelvis har startsidan många bilder med tom text men nyhetsinslag och informations-artiklar tenderar att ha alt-texter som "Ung person sitter på huk i hiss”. En synskadad person skulle antagligen uppskatta Polisens webbsida, trots några missar med alt-texterna. Polisen är däremot medvetna om bristerna i tillgängligheten, samtliga problem som är kända kan finnas i en lista under tillgänglighets-redogörelse, vilket är länkat längst ned under rubriken “om webbplatsen”. Här nämns bland annat alt-texterna. Användare kan anmäla fel eller kontakta polisen för att få tillgång till PDF-versioner, stor text, ljudinspelning mm. Polisen följer standarden EN 301 549, och granskas regelbundet av konsultföretaget Useit. Senaste granskningen var April 2025, vilket inte är tillräckligt regelbundet för en myndighetssida som själva påpekar sina brister. Sammanfattat, polisens webbsida har en hög grad av tillgänglighet och den förbättras kontinuerligt. Användare som pratar andra språk, har lässvårigheter, synskador eller svårigheter för teknologi kommer känna sig välkomna. Typsnitt kan behöva justeras för långa artiklar då dessa kan bli ansträngande att läsa för alla.
I dagens samhälle är det inte ovanligt att människor besöker webbsidor med telefon. Polisen har tänkt på detta då den formateras efter telefoner, som har långa och smala skärmar. Den anpassar sig även efter fönsterstorlek, breda fönster har två rader med länkar och bilder, medan smala har större rutor med en rad. Spalter har min och max bredd, vilket blir tydligt när man justerar fönstrets bredd. Högerkanten kan bli ojämn men detta kan också vara för att svenskan har långa ord, precis som Sundström säger under avsnittet “Gör spalten 50-70 tecken bred”. [8] Sätter man textstorleken till stor anpassar sig sidan för att passa in texten, dock låser sig verktygsfältet som finns högst upp på sidan. Troligen för att undvika att det täcker en stor del av sidan. Sammanfattningsvis är polisens webbplats responsiv. Mobila enheter likväl olika skärmar stöds, sidan anpassar sig utan att offra information eller läsbarhet.
Tillbaka till hemsidan